Annat beslut 2666/2016

Ärende Besvär som gäller ersättningsandel för samhällsstödd enskild barnomsorg

Ändringssökande Socialnämnden i Föglö

Beslut som överklagas

Ålands landskapsregering 29.1.2014 nr 23 S10

Ärendets tidigare handläggning

Socialnämnden i Föglö kommun har 4.12.2013 med hänvisning till 24 § i barnomsorgslagen (ÅFS 2011:86) för landskapet Åland ansökt om att landskapsregeringen ska befria Föglö kommun från att betala ersättningsandel för ett barn under tre år som är inskrivet på heltid i daghemmet Waldorf Åland rf från 1.9.2013.

Socialnämnden har motiverat sin ansökan med att det kommunala daghemmet Myran i Föglö har 30 platser och att i november 2013 är endast 16 daghemsplatser belagda, av vilka 2 är eftermiddagsplatser för skolbarn. Till följd av det låga antalet barn inom kommunens egen barnomsorgsverksamhet är kommunens driftskostnader för barnomsorgsverksamheten redan höga och en ersättningsandel för ett barn inom enskilt daghem innebär att kommunens kostnader för barnomsorgsverksamheten blir oskäligt höga.

Socialnämnden har också ifrågasatt den omständigheten att kommunen inte har någon rättighet att på förhand få vetskap om att ett barn beviljas plats inom enskilt samhällsstödda daghem.

Ålands landskapsregering har med sitt överklagade beslut avslagit socialnämndens i Föglö ansökan.

Landskapsregeringen har motiverat sitt beslut på följande sätt:

Enligt detaljmotiveringen till 24 § i barnomsorgslagen för landskapet Åland kan befrielse från att betala ersättningsandel ske endast då "så många barn finns i en enskild barnomsorgsverksamhet att kommunens kostnader för den verksamhet som bedrivs i helt kommunal regi blir oskäligt dyr till följd av att för få barn utnyttjar den kommunala verksamheten". I det aktuella fallet är det endast ett barn av totalt 17 barn som behöver någon form av barnomsorgsverksamhet, varför kostnaden för barnomsorgsplatsen i det enskilda daghemmet bedöms endast marginellt belasta enhetspriset per daghemsplats i kommunen. Den av kommunen redovisade kostnaden per barnomsorgsplats bedöms heller inte vara oskäligt dyr, då den i jämförelse med andra kommuner inte ligger över dessa.

Överkapacitet i det egna barnomsorgsutbudet, såsom i det aktuella fallet, kan inte anses vara skäl för befrielse från lagens krav att erbjuda viss valfrihet för vårdnadshavarna vid val av barnomsorgsplats för sitt barn. I lagen finns inte heller någon skyldighet för vårdnadshavaren eller det enskilda daghemmet att på förhand informera hemkommunen om att ett barn beviljats plats i ett enskilt daghem.

Handläggning i högsta förvaltningsdomstolen

Socialnämnden i Föglö kommun har yrkat att Ålands landskapsregerings beslut ska ändras så att kommunen beviljas den befrielse från ersättningsandel som kommunen ansökt om hos landskapsregeringen. Utöver vad socialnämnden tidigare anfört i saken vill nämnden framhålla att den dagvårdsplats som betalningsandelen gäller inte har sökts i enlighet med 16 § i barnomsorgslagen för landskapet Åland, där det föreskrivs att barnomsorg beviljats av hemkommunen efter ansökan av vårdnadshavare.

Landskapsregeringen har gjort en feltolkning av nämnda 16 §. Den faktiska kostnaden per barnomsorgsplats ökar och anses av kommunen bli oskäligt dyr då ett barn i annan dagvård minskar beläggningen, vilket skapar tryck mot avgiftshöjning i kommunen. Detta riskerar att drabba de övriga familjerna på ett oskäligt sätt.

Ålands landskapsregering har gett ett yttrande.

Socialnämnden i Föglö har gett ett genmäle.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Högsta förvaltningsdomstolen har prövat ärendet. Besvären avslås.

Skälen till högsta förvaltningsdomstolens avgörande

Enligt 25 § 2 mom. i självstyrelselagen för Åland (FFS 1144/1991) får besvär över lagligheten av landskapsregeringens beslut anföras hos högsta förvaltningsdomstolen.

I 24 § 2 mom. i barnomsorgslagen (ÅFS 2011:86) för landskapet Åland föreskrivs att för ett barn som erhåller barnomsorg som drivs som samhällsstödd enskild barnomsorg ska barnets hemkommun till huvudmannen för sådan barnomsorg som vårdnadshavaren enligt 4 kap. har rätt till för sitt barn betala en ersättningsandel, vilken inte oskäligt avviker från vad en motsvarande kommunal barnomsorgsplats kostar. En kommun kan om särskilda skäl föreligger beviljas rätt av landskapsregeringen att inte betala ut en ersättningsandel till ett enskilt sådant daghem eller fritidshem.

Enligt detaljmotiveringen i 24 § i landskapsregeringens framställning nr 15/2009-2010 är en i 24 § 2 mom. i barnomsorgslagen för landskapet Åland avsedd befrielse motiverad om så många barn finns i en enskild barnomsorgsverksamhet att kommunens kostnader för den verksamhet som bedrivs helt i kommunal regi blir oskäligt dyr till följd av att få barn utnyttjar den kommunala verksamheten. I det aktuella fallet är det fråga om kommunens skyldighet att betala ersättningsandel för ett barn under tre år, som är inskrivet på heltid i daghemmet Waldorf Åland rf från 1.9.2013.

Socialnämnden i Föglö kan inte anses ha anfört sådana särskilda, i 24 § 2 mom. i samma lag avsedda skäl för befrielse från skyldigheten att betala ersättningsandel att Ålands landskapsregerings överklagade beslut ska anses vara lagstridigt enligt 25 § 2 mom. i självstyrelselagen för Åland.

Med beaktande av yrkandena i högsta förvaltningsdomstolen och vad som framgått i ärendet samt Ålands landskapsregerings avgörande och de skäl som anförts till stöd för det ska besvären avslås.

Ärendet har avgjorts av förvaltningsråden Matti Halén, Outi Suviranta, Heikki Harjula, Anne Nenonen och Maarit Lindroos. Föredragande Freja Häggblom.