Tietoa kävijäseurannasta

Sivuston käytöstä kerätään tilastotietoja, joita käytetään sivuston kehittämisessä ja laadunvalvonnassa.

Voit estää kävijäseurannan valitsemalla selaimesi asetuksista toiminnon Älä seuraa (Do not track).

Lisätietoja

HFD:2023:116

Årsboksnummer:
Givet:
Liggarnummer:
Diarienummer:
ECLI:

A var redaktör på Y-tidningen och i arbetsförhållande till B Ab. A var den ena redaktören i artikel X som Y-tidningen hade publicerat. Mot A väcktes ett åtal, enligt vilket A och två andra personer i samband med artikeln gjort sig skyldiga till röjande av statshemlighet och avseende några handlingar som var utkast, till försök till röjande av statshemlighet. Eftersom B Ab ansåg det ligga i dess intresse att brottmålet sköttes på bästa möjliga sätt, åtog sig B Ab att från och med förundersökningen stå för A:s försvar. B Ab beställde tjänsterna av en advokatbyrå, vars räkningar riktades till B Ab.

Högsta förvaltningsdomstolen hade att avgöra om A:s arbetsgivare B Ab i stället för A kan betala rådgivnings- och rättegångskostnaderna i A:s brottmål utan att A erhåller skattepliktig lön enligt 61 § 2 mom. i inkomstskattelagen.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att ifrågavarande åtal riktade sig mot A. Följaktligen var rådgivnings- och rättegångskostnaderna A:s utgifter. A erhöll ekonomisk fördel av att B Ab betalade dessa utgifter i stället för A. En sådan ekonomisk fördel är i utgångsläge lön. Nämnda fördel ska ändå inte betraktas som lön om de aktuella rådgivnings- och rättegångskostnaderna är sådana direkta kostnader på grund av arbetet som kan jämföras med arbetsredskap samt material och förnödenheter eller rese- och representationsutgifter. Trots att till A:s arbetsuppgifter hörde att skriva artiklar som publiceras i tidningen, har till hens arbetsuppgifter inte hört att vara svarande i en brottmålsrättegång. Följaktligen bildade betalningen från B Ab åt advokatbyrån skattepliktig lön för A. Slutresultatet i brottmålet saknade betydelse i förhållande till den ekonomiska fördel som A erhållit.

Omröstning 3–2 och föredragandens skiljaktiga mening.

Inkomstskattelagen 29 § 1 mom. och 61 § 2 mom.

Lagen om förskottsuppbörd 13 § 1 mom. 1 punkten och 15 § 1 mom.

Ärendet har avgjorts av Irma Telivuo, Hannele Ranta-Lassila, Mikko Pikkujämsä, Vesa-Pekka Nuotio och Tero Leskinen. Föredragande Heidi Jääskeläinen.