HFD:2019:145

Frågan gällde om marknadsdomstolen hade kunnat anse att upphandlingsenheten inte hade förfarit i strid med bestämmelserna om offentlig upphandling då den i en nationell upphandling hade förutsatt att anbudsgivaren skulle ha av Byggandets Kvalitet BYKVA rf beviljad RALA-behörighet och då anbudsgivaren inte på annat sätt hade kunnat visa sin lämplighet än med nämnda behörighetsrapport.

Marknadsdomstolen hade ansett att upphandlingsenheten hade kunnat ställa ett krav på RALA-behörighet. Enligt marknadsdomstolen föranledde inte 105 § i upphandlingslagen och de i paragrafen hänvisade 80–86 § anbudsgivaren någon rätt att på alternativt sätt visa sin lämplighet, eller upphandlingsenheten någon skyldighet att ta emot sådan utredning, ifall det inte i upphandlingsannonsen hade meddelats om en sådan möjlighet. Marknadsdomstolen hade också konstaterat att upphandlingsenheten ur anbudsförfrågan hade gallrat ut utredning som var alternativa till RALA-behörigheten.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att upphandlingsenheten med beaktande av föremålet för upphandlingen inom sin prövningsrätt hade kunnat uppställa ett RALA-behörighetsliknande krav. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg också likt marknadsdomstolen, att 88 § i upphandlingslagen inte var tillämplig eftersom det var fråga om en nationell upphandling. Anbudsgivaren hade därför ingen rätt att direkt med stöd av upphandlingslagen lämna in med RALA-behörighetsrapporten alternativ utredning.

Eftersom det var fråga om en nationell upphandling skulle frågan om anbudsförfrågan gjorts i enlighet med upphandlingslagen bedömas särskilt med beaktande av 3 § i lagen. Trots att ett av syftena med upphandlingslagen var att öka flexibiliteten i nationella upphandlingar, begränsades upphandlingsenhetens möjligheter att ställa krav av de allmänna principerna för offentlig upphandling som framgår ur 3 § i upphandlingslagen.

Enligt anbudsförfrågan kunde en anbudsgivares lämplighet visas endast med en RALA-behörighetsrapport. Ett deltagande i anbudsförfarandet förutsatte med andra ord anskaffning av en behörighetsrapport mot ersättning från en privaträttslig förening. I anbudsförfrågan hade inte uppgivits någon möjlighet att visa lämpligheten med alternativ utredning. I ärendet hade inte framkommit att det inte skulle ha varit möjligt att visa de uppgifter upphandlingsenheten önskade på något annat sätt än med RALA-behörighet.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg, i motsats till marknadsdomstolen, att kraven på likvärdig och icke-diskriminerande behandling av anbudsgivarna, ett öppet förfarande och beaktande av kravet på proportionalitet, i den aktuella nationella upphandlingen förutsatte att en anbudsgivare vid behov kunde visa sin lämplighet på ett annat sätt än genom av Byggandets Kvalitet BYKVA rf beviljad RALA-behörighet. Vidare borde möjligheten att i stället för RALA-behörighet lämna motsvarande alternativ utredning, ur vilken motsvarande uppgifter framgår, ha framgått ur upphandlingsannonsen eller anbudsförfrågan.

Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att upphandlingsenheten hade förfarit i strid med bestämmelserna om offentlig upphandling.

Lagen om offentlig upphandling och koncession 3 § 1 mom. samt 105 § 1 och 2 mom.

Jmfr. HFD 2017:70

Ärendet har avgjorts av justitieråden Irma Telivuo, Mikko Pikkujämsä, Vesa-Pekka Nuotio, Timo Räbinä ja Anne Nenonen. Föredragande Hannamaria Nurminen.