HFD:2024:89

Stadsfullmäktige hade återkallat uppdragen för de förtroendevalda i två nämnder. Förlusten av fullmäktiges förtroende motiverades med att den tillämpade parlamentarismen inte längre förverkligades på ett tillräckligt sätt i nämndernas sammansättning efter att i vardera nämnden en medlem hade bytt fullmäktigegrupp. Förvaltningsdomstolen upphävde fullmäktiges beslut huvudsakligen på den grunden att besluten avvek från tidigare förvaltningspraxis och för att det inte hade visats att återkallandet av förtroendeuppdragen inte hade varit i strid med kravet på lika behandling. På dessa grunder hade fullmäktige överskridit sin prövningsrätt.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att när man bedömer huruvida fullmäktige i sitt beslut att återkalla förtroendeuppdragen hade iakttagit principen om lika behandling ska man som bakgrund beakta att det ifrågavarande ärendet väcks på framställning av kommunstyrelsen eller om minst en fjärdedel av ledamöterna i fullmäktige har tagit initiativ till det. En tröskel av det här slaget bidrar till att fullmäktige relativt sällan får motsvarande ärenden till sin behandling. I förhållande till hur ärendet väcks och att ärendena är relativt avvikande kan man inte förutsätta en sådan konsekvens i fullmäktiges beslutsfattande som av förvaltningsorganen i allmänhet när de behandlar förvaltningsärenden.

I det här fallet hade ärendet väckts när ett enligt lagen tillräckligt antal fullmäktigeledamöter hade tagit initiativ till det. I en situation av det här slaget kan det faktum att byten av fullmäktigegrupp som skett mitt under valperioden inte nödvändigtvis i andra fall över huvud taget har behandlats av fullmäktige, inte anses begränsa fullmäktiges beslutsfattande i en situation där ärendet kommer till fullmäktige för avgörande. Det att fullmäktige med stöd av 34 § 1 mom. i kommunallagen hade beslutat återkalla uppdragen för de förtroendevalda innebar inte att man på ett osakligt sätt avvek från tidigare praxis. Fullmäktige hade inte använt sin prövningsrätt i strid med principen om lika behandling och kravet på konsekvens som ingår i den.

Finlands grundlag 13 § 2 mom.

Kommunallagen 32 §, 34 §, 35 §, 79 § 1 mom. och 135 § 2 mom.

Förvaltningslagen 6 § och 45 § 2 mom. 2 punkten

Ärendet har avgjorts av justitieråden Anne E. Niemi, Outi Suviranta, Petri Helander, Juha Lavapuro och Robert Utter. Föredragande Elina Ranz.