HFD:2024:100

‍A och hens partner planerade att i egenskap av stiftare grunda en trust enligt lagstiftningen på Guernsey. Syftet var att överföra aktier som A och hens partner ägde i B Ab till trusten med en handling som på engelska kallades settlement. Överföringen innebar att stiftarna upphörde vara ägare till aktierna. Det huvudsakliga syftet med att grunda trusten var att på lång sikt ordna förvaltningen av familjens tillgångar. Förmånstagare i trusten var stiftarnas ättlingar det vill stiftarnas barn, barnbarn och deras avkomlingar. Som förvaltare (trustee) skulle verka en på Guernsey registrerad sammanslutning med rätt att fungera som förvaltare. Förvaltaren övervakas av den lokala myndighet som övervakar finansbranschen och har godkänts av denna.

Enligt Guernseys lagstiftning saknar trusten rättskapacitet och är inte en juridisk person. Äganderätten till den egendom som överförs till trusten tillfaller förvaltaren. Förvaltaren har rätt att bestämma hur tillgångarna och avkastningen används, hur de investeras och när de överlåts till förmånstagarna. Trusten var oåterkallelig och stiftarna kunde inte begära att återfå den egendom som hade överförts till trusten. Trusten var avsedd att vara i kraft för evigt.

Frågan i ärendet gällde huruvida överföringen av B Ab:s aktier till trusten var en överlåtelse som beskattas enligt inkomstskattelagens bestämmelser om överlåtelsevinster och -förluster.

Högsta förvaltningsdomstolen tog i beaktande trustens permanenta natur samt förvaltarens äganderätt och bestämmanderätt och ansåg att trusten motsvarar ett för särskilt ändamål förbehållet förmögenhetskomplex enligt 3 § 7 punkten i inkomstskattelagen. Därför skulle överföringen av äganderätten till aktierna i B Ab från A till trusten i beskattningen inte ses som en gåva till trustens förmånstagare det vill säga A:s barn, utan det var fråga om en rättshandling mellan A och trusten. Eftersom tillgångarna inte överförs till trusten i form av gåva skulle överföringen av äganderätten till aktierna från A till trusten anses vara en rättshandling som hör till inkomstskattelagens tillämpningsområde och är jämförbar närmast med investering av tillgångar. Med beaktande av det huvudsakliga syftet med trusten, att på lång sikt ordna förvaltningen av familjens tillgångar, och den inkomst som genom detta samlas åt A och hens familj, skulle överföringen av äganderätten till aktierna inte anses vara helt vederlagsfri. Av dessa orsaker skulle överföringen till trusten av äganderätten till aktierna i B Ab anses vara en överlåtelse enligt 45 § 1 mom. i inkomstskattelagen där aktierna värderas till sitt gängse värde.

Förhandsavgörande för skatteåren 2021 och 2022

Omröstning 4–1 och föredragandens skiljaktiga mening

Inkomstskattelagen 3 § 7 punkten, 29 § 1 mom., 32 § 1 mom. och 45 § 1 mom.

Lagen om skatt på arv och gåva 18 § 1 mom. 1 punkten

Jmfr. HFD 2013:51 och HFD 2017:149

Ärendet har avgjorts av justitieråden Hannele Ranta-Lassila, Eija Siitari, Vesa-Pekka Nuotio, Anne Nenonen och Tero Leskinen. Föredragande Heidi Jääskeläinen.