HFD:2025:66

Kommunen yrkade i sin ansökan att inleda en förvaltningstvist att välfärdsområdet förpliktas att till kommunen återbetala sådana kostnader som den tidigare samkommunen hade fakturerat för mycket för och som kommunen hade betalat.

Med förvaltningsdomstolens beslut fastställdes välfärdsområdets skyldighet att till kommunen återbetala de åtgärdsbaserade ersättningar som samkommunen under perioden 1.1.2016 – 31.12.2021 hade krävt in av kommunen till den del de hade innehållit pensionsutgiftsbaserade avgifter. Förvaltningsdomstolen framförde att ärendet efter en ny ansökan på nytt kan avgöras av förvaltningsdomstolen för det fall att parterna inte kan enas om den summa som ska återbetalas. Förvaltningsdomstolens beslut var därmed till sin natur ett fastställelsebeslut och inte ett förpliktande beslut.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att ett förvaltningstvistemål inte i princip kan avgöras så att förvaltningsdomstolen meddelar ett beslut som endast fastställer motpartens betalningsskyldighet men lämnar förverkligandet av betalningsskyldigheten åt parterna att förhandlas, i strid med det framförda yrkandet att motparten ska förpliktas att betala. Förvaltningsdomstolen hade i det förevarande ärendet inga skäl att avvika från ändringssökandens yrkande och endast fatta ett fastställelsebeslut. Det fanns i ärendet inga hinder för ett förpliktande beslut.

Ärendet återförsändes till förvaltningsdomstolen för ny behandling till den del förvaltningsdomstolen i sitt beslut inte hade avgjort de yrkanden som i ärendet hade framförts gällande återbetalningens belopp.

Lagen om rättegång i förvaltningsärenden 23 §, 37 §, 79 § och 82 § 2 mom.

Jfr HFD 2017:30

Ärendet har avgjorts av justitieråden Janne Aer, Toni Kaarresalo, Robert Utter, Emil Waris och Päivi Pietarinen. Föredragande Helmi Lajunen.