Högsta förvaltningsdomstolens historia

Då Finland blev självständigt 1917 uppdelades den autonoma tidens senats ekonomiavdelning i statsråd och högsta förvaltningsdomstol. Av senatens rättsavdelning bildades högsta domstolen. Lagen om högsta förvaltningsdomstolen gavs 22.7.1918. HFD:s ställning som högsta domstol i förvaltningsärenden fastställdes i regeringsformen 1919.

Verksamheten börjar

HFD:s president K.J. Ståhlberg och de första förvaltningsråden utnämndes 26.7.1918. HFD inledde sin verksamhet 2.9.1918 och firar därför sin årsdag då. Grundandet av domstolen fungerade som en symbol för den nya självständiga statens strävan att uppfylla kraven på en rättsstat.

Senatens ekonomiavdelning hade under sina sista år under autonomins tid behandlat omkring 1200 ärenden årligen. Under högsta förvaltningsdomstolens tidigaste verksamhetsår var antalet redan uppe i drygt 2500. HFD behandlade under de första åren särskilt besvär som gällde kommunalbeskattning och fattigvård. Över hälften av besvären gällde beskattning.

Krigsåren och återuppbyggandet

Under vinterkriget och fortsättningskriget fortsatte högsta förvaltningsdomstolens verksamhet regelbundet. Ärenden som gällde bidrag till värnpliktigas närstående och krigsmånadslön ökade i antal under hösten 1939 och antalet växte ännu mer under krigen. År 1942 utgjorde de den största ärendekategorin, nästan en tredjedel av alla ärenden. Antalet oavgjorda ärenden ökade under och efter krigen.

Lagen om HFD ändrades för att råda bot på anhopningen år 1949. Besvärsbestämmelserna förnyades märkbart 1950 och besvär över också ministerie- och statsrådsbeslut blev möjliga.

Samhället förändras

Lemmikki Kekomäki utnämndes till förvaltningsråd 1956. Hon var den första kvinnliga ledamoten i högsta rättsinstans inom hela Norden. HFD fyllde 40 år 1958. Antalet oavgjorda ärenden var då närmare 6000 och mer arbetskraft behövdes. Den värsta anhopningen orsakade skattebesvären. Socialvårdsärendena å sin sida minskade tack vare ett förbättrat socialskydd.

I slutet av sextiotalet gällde nästan hälften av HFD:s ärenden beskattning. Övriga stora ärendekategorier var barnskydd, underhållsbidrag och lösdrivarvård. Enligt utredningar litade då endast en tredjedel av medborgarna på domstolsväsendet. HFD strävade efter att motivera sin beslut allt tydligare.

Avveckling av arbetsbördan

Nya besvärsbestämmelser gjorde ändringssökandet till domstolen delvis tillståndsbelagt. Tillståndssystemet gällde två stora ärendekategorier, skatteärenden och socialvårdsärenden. Syftet var att få bort framförallt enkla skatteärenden från det överbelastade HFD.

År 1970 räckte behandlingen av besvär i medeltal sex månader i HFD och antalet avgjorda ärenden var över 5600. År 1974 hade anhopningen av ärenden för en tid avvecklats.

I början av åttiotalet hade högsta förvaltningsdomstolen uppnått en balans mellan avgjorda och inkomna ärenden. Situationen var dock tillfällig för antalet besvär ökade. Arbetsförutsättningarna förbättrades i årsskiftet 1984-85 då HFD flyttade till de för domstolens behov nyrenoverade utrymmena där Rundradion tidigare hade verkat i Helsingfors centrum. Innan dess hade HFD verkat på olika håll i Helsingfors och delvis tillsammans med högsta domstolen.

Under nittiotalets början avgjorde HFD årligen omkring 5500 ärenden. De största ärendekategorierna var beskattning, pensioner, byggande och planläggning. Besvären ökade samtidigt som staten skar ner på domstolens resurser. Behandlingstiden drog ut från i medeltal nio till i medeltal tio månader.

Ett nytt årtusende

Vid millennieskiftet 2000 hölls antalet inkomna ärenden jämnt och cirka fyratusen ärenden inkom årligen till domstolen. Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde också på motsvarande sätt omkring fyratusen ärenden om året.

År 2016 förändrade högsta förvaltningsdomstolens arbetssituation på ett avgörande sätt. Under år 2015 kom över trettiotusen asylsökanden till Finland. För att inom skälig tid behandla deras ansökningar om besvärstillstånd rekryterades till högsta förvaltningsdomstolen justitieråd, föredraganden och kanslipersonal. Arbetsmängden ökade så att HFD gav över 6000 avgöranden om året.

Lagen om rättegång i förvaltningsärenden 2020

Lagen om rättegång i förvaltningsärenden som trädde i kraft från årets början 2020 utökade besvärstillståndssystemet. Det innebär att man för att överklaga ett beslut av en regional förvaltningsdomstol eller av marknadsdomstolen måste ansöka om besvärstillstånd hos högsta förvaltningsdomstolen. HFD avgör ärendet i sak om besvärstillstånd beviljas. Merparten av alla ärenden som behandlas i HFD förutsätter besvärstillstånd.

De största ärendekategorierna i högsta förvaltningsdomstolen är utlänningsärenden och socialärenden men HFD:s roll i ärenden som gäller markanvändning och miljö, beskattning samt upphandlings- och konkurrensärenden är också central. De flesta ärendena i högsta förvaltningsdomstolen kommer från regionala förvaltningsdomstolar.